Begriplighet, delaktighet, öppenhet och kommunikation

Begriplighet – Utbildning i gott myndighetsspråk och stöd för alla

En e-kurs i gott myndighetsspråk erbjuds (på finska). Anvisningar och ett program utarbetas för att säkerställa att statstjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande deltar i kursen. Webbkursen inkluderas också i introduktionen av ny personal. Tillsammans med kommunerna och Kommunförbundet försöker man säkerställa att det även inom kommunförvaltningen finns tillräckligt många anställda som deltagit i kursen.

Förutom i den kommunikation och de tjänster som riktar sig till förvaltningens kunder behövs språk och kommunikationskunskaper samt ett brett språkbegrepp även i ledarskapet, beslutsfattandet och det beredningsarbete som utförs av olika experter.

Utöver utbildning krävs det därför att kunskaperna ständigt förbättras och upprätthålls samt att det erbjuds stöd vid ämbetsverken och på arbetsplatserna. Stöd behövs när nya tjänster utformas eller verksamheten förnyas men även i det dagliga arbetet. Genom programmet för klarspråk vill man också sporra ämbetsverken och arbetsplatserna att i högre grad än tidigare anlita experter på språk och tillgänglighet till stöd för alla. Det språk som används ska först och främst vara tydligt för medborgarna.

Förutom webbkursen i gott myndighetsspråk förbereder Institutet för de inhemska språken för närvarande mer omfattande studiematerial om myndighetsspråk på nätet inom ramen för ett treårigt projekt (2019–2021).

Ett tydligt språk innebär också ett språk som inte diskriminerar. Varje myndighet har en lagstadgad skyldighet att förebygga diskriminering och i all verksamhet främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen.

Begriplighet – Förvaltningens kunskaper i lättläst språk förbättras

Förutom kunskaper i klarspråk är även mer information om och större kunskaper i lättläst språk viktigt inom förvaltningen. Det bedöms att det finns så många som 700 000 personer i Finland som behöver ett lättläst språk (Selkokeskus 2019). En e-kurs i lättläst språk ordnas. För kursen utarbetas marknadsföringsmaterial, som samtidigt även är en introduktion till lättläst språk. Framför allt de myndigheter inom förvaltningen som har direkt kundkontakt med medborgarna eller som producerar olika typer av förvaltningstexter för dem, såsom beslut, blanketter eller anvisningar, har nytta av att kunna producera ett lättläst språk. Målet är att större kunskaper i lättläst språk ska leda till att lättläst språk används i större utsträckning och att allt mer lättläst material produceras.

Begriplighet – enkla modeller för visualisering

Förutom text och tal som är lätt att förstå bidrar även bra visualiseringar till större begriplighet och tillgänglighet. Ett paket med stödmaterial utarbetas som innehåller principerna för god visualisering och lyckade praktiska exempel inom förvaltningen. En visualiseringskurs finns i statsförvaltningens digitala lärmiljö eOppiva. Kursen kommer att få en fortsättning.

Begriplighet – Tjänstemännens kunskaper i tillgänglighet förbättras

Man ser till att kunskaperna i tillgänglighet ökar inom den offentliga förvaltningen och att ett begripligt och tydligt innehåll lyfts fram i de offentliga webbtjänsterna. I samarbete med Celia ordnas en kort kurs i lärmiljön eOppiva om sambandet mellan tillgänglighet och ett tydligt innehåll.

• • • En kort kurs om sambandet mellan tillgänglighet och ett tydligt innehåll har publicerats i eOppiva. Som kursutbildare fungerar Celias experter.
    • Institutet för de inhemska språken bereder ett större läromaterial om myndighetsspråk på nätet för att komplettera den tidigare webbkursen om ett bra ämbetsspråk.

Delaktighet – Akademin för frivilligorganisationer – tjänstemännen får kunskap om och kontakter till frivilligorganisationer

Den första akademidagen ordnades den 1 oktober på medborgarinflytandets dag i samarbete med Alliansen, Medborgararenan, Marthorna, Mannerheims barnskyddsförbund, Finlands röda kors, Synskadades förbund, Valli ry och justitieministeriet. Akademin har som mål att förbättra tjänstemännens kunskaper om det civila samhällets verksamhet och civilsamhällesorganisationernas olika roller och sätt att arbeta. Avsikten är att stödja nätverk och kontakter mellan tjänstemän och organisationsaktiva. På det sättet eftersträvas mer samförstånd och dialog mellan förvaltningen och det civila samhället. Akademin var lyckad. I samband med den ordnades också åtta diskussioner för att fördjupa dialogen mellan organisationerna och tjänstemännen. Akademidagen ordnades på distans, och ett materialpaket kommer att sammanställas av inspelningen och samtalen. Akademin fortsätter med ett evenemang i mars. Målet är att organisationernas företrädare och tjänstemännen då ska kunna träffas fysiskt. Under regionturnén önskade både tjänsteinnehavare och organisationsaktiva att motsvarande akademidagar också ordnas regionalt. Materialet och resultaten från den akademidag som nu ordnades kan användas för att ordna regionala evenemang. Arbetet har redan inletts i flera regioner.

Delaktighet – Utöver äldrerådsdagen och aktualitetsdagen för barnets rättigheter införs en dag för råden för personer med funktionsnedsättning

Det är viktigt att företrädarna för råden för personer med funktionsnedsättning får fler möjligheter till utbyte av erfarenheter och information på nationell nivå samt till gemensam utveckling. En äldrerådsdag har redan ordnats i flera år. I fortsättningen ordnas årligen en motsvarande dag för råden för personer med funktionsnedsättning, som delvis kan samordnas med äldrerådsdagen. Dagen för råden för personer med funktionsnedsättning börjar planeras i samarbete med Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE genom en kartläggning av önskemålen hos medlemmarna i råden beträffande dagens syfte.

• • • Äldrerådsdagen ordnades den 21 oktober 2020 på nätet med temat äldre som samhällsresurs. Evenemanget ordnades i samarbete med Centralförbundet för de gamlas väl, Valli ry, Äldreinstitutet, UKK-institutet, JM och SHM.
    • Aktualitetsdagen för barnets rättigheter sändes på nätet från Helsingfors den 19 november 2020 i samarbete med barnombudsmannen och Mannerheims barnskyddsförbund. Årets tema är barnen, coronaviruset och ekonomin.
      

 Iakttagandet av offentlighetslagen förbättras

Justitiekanslerns erfarenhet av hur lagen om offentlighet iakttas i myndigheternas verksamhet visar på fortsatta brister. En stor del av de klagomål som lämnas in till justitiekanslern gäller iakttagandet av offentlighetslagen. I enlighet med riktlinjen i regeringsprogrammet ska iakttagandet av offentlighetslagen stärkas genom att myndigheternas skyldighet till offentlighetsvänlig tillämpning av offentlighetslagen och dess rättspraxis skärps samt genom att tydligare påföljder för brott mot lagen utreds.

Målet är att stärka den offentlighetsvänliga tillämpningen av offentligslagen framför allt genom en etisk och målinriktad utveckling. Detta eftersom tolkningen av offentlighetslagen och dataskyddslagstiftningen till många delar utgör verkliga gränsfall och olaglig utlämning av sekretessbelagda uppgifter medför stränga sanktioner.

Öppenhet – Förstärkt åtagande

Stödpaketet för öppen förvaltning och dess språkversioner uppdateras. Vid uppdateringen tillfogas och utvecklas material framför allt på följande delområden: 1) möjliggörande av och stöd till ungas (barn och ungdomar under 18 år) delaktighet, 2) beaktande av språkgrupperna vid främjandet av öppen förvaltning och utvecklingen av påverkansmöjligheterna samt information om de språkliga rättigheterna och metoderna för att främja dem, 3) jämlikhetsaspekten och 4) tillgänglighet. Detta görs för att kunna stödja den nya lagen om tillgänglighet (lagen om tillhandahållande av digitala tjänster 306/2019) och säkerställa att även personer med funktionsnedsättning har tillgång till information och möjlighet att delta. Delområdet tillgänglighet genomförs i samarbete med Celia och andra aktörer som främjar tillgängligheten.

I stödpaketet inkluderas även information om hur tjänstemän, tjänsteinnehavare och anställda inom den offentliga sektorn kan delta i diskussioner i sociala medier och hur de ska bemöta och engagera medborgarna till exempel i de sociala medierna.

Marknadsföringen av öppenhetsspelet som utvecklingsverktyg stärks. Den svenskspråkiga versionen av öppenhetsspelet (brädspel, utvecklingsverktyg för organisationer) är klar. En utredning som inte ingår i verksamhetsplanen planeras också för att ta reda på om det går att kostnadseffektivt ta fram en digital version av öppenhetsspelet.

Utbildning i öppenhet erbjuds på finska och svenska i lärmiljön eOppiva. Till innehållet fogas även grundläggande information om offentlighetslagen och exempelvis om skyddet av personuppgifter. Utbildningen omfattar även intern delaktighet.

Öppenhet och delaktighet ska vara en del av det dagliga arbetet. Det kartläggs vilka möjligheter och metoder det finns att stödja tjänstemännen så att de kan agera så öppet som möjligt i sina tjänsteuppdrag.

Öppenheten ska i princip vara integrerad i förvaltningens rutiner och attityder, inte en separat arbetsuppgift som innebär ytterligare belastning.

Kommunikation – Stöd för ledningens åtagande

En regionturné ordnades där det med ledningen och tjänsteinnehavarna i regionernas städer och kommuner samt regionens statstjänstemän fördes en dialog om arbetet för att stärka öppenheten, delaktigheten och förtroendet. Avsikten är också att förbättra samarbetet och kommunikationen mellan myndigheterna till stöd för öppenheten.

• • • Regionturnén ”Vi skapar förtroende” har nyligen avslutats. Under turnén ordnades 7 finsk-språkiga och 1 svenskspråkigt evenemang för kommunernas och statens tjänsteinneha-var- och tjänstemannaledning i olika delar av landet. Dessutom ordnades 5 evenemang för det civila samhällets organisationer. Ett planerat evenemang i Helsingfors flyttades fram till våren 2021 för att kunna ordnas fysiskt. Höstens övriga evenemang har ordnats på distans, med undantag av evenemanget i Rovaniemi som delvis ägde rum på plats. Sammanlagt 26 så kallade Dialogpauser har ordnats i samband med evenemangen. Sammandragen av diskussionerna har utnyttjats i arbetet med strategin för öppen för-valtning. De utnyttjas också i de projekt för utveckling av offentlig ledning som kommer att inledas.

Kommunikation – Spridning av god praxis

Nationella och internationella välfungerande rutiner och verktyg sammanställs och ges ännu större synlighet i främjandet av öppen förvaltning.

En viktig aspekt när det gäller spridningen av bra exempel är att information ska vara lätt att hitta och tillgänglig i enlighet med tillgänglighetslagstiftningen (306/2019), exempelvis via webbplatser. Webbtjänsterna ska motsvara nivå AA i tillgänglighetsrekommendationerna.